En självbiografisk cirkusföreställning om moderskap, förlossningsdepression och en längtan efter vatten.
När ett barn föds föds också en mamma, och i den omvälvande förändringen ryms både den största lyckan och den djupaste sorgen.
Genom cirkus, akrobatik, rörelse, video, text och levande musik skapas en poetisk föreställning där vattnet blir en återkommande symbol – för både mörker, längtan och tröst. Tvålbubblor, tunga stenar och en sammanflätad luftakrobatisk konstruktion gestaltar moderskapets motstridiga känslor, medan inspelade berättelser från andra mammor ger plats åt fler erfarenheter.
Föreställningen är skapad av cirkus- och installationskonstnären Aino Ihanainen, som har turnerat internationellt med bland andra Cirkus Cirkör och Weibel Weibel Co. I sitt konstnärskap förenar hon cirkus med andra uttryck, som textilkonst, och skapar visuellt starka berättelser med värme, humor och eftertanke.
Inom ramen för residensprogrammet för samtida cirkus med stöd från Västmanlandsmusiken, Riksteatern Västmanland och Region Västmanland.
